DN debatt.se 15/10: Psykoanalytiker svarar på debattartikel i DN 14/10

DN.debatt.se 15 oktober 2020:

Vår psykologi behöver mångfald och fördjupning inte likriktning

 I en debattartikel i Dagens Nyheter den 14/10 argumenterar nio psykologer, psykoterapeuter och organisationsföreträdare på olika sätt mot psykoanalysens roll i den svenska vården och vid svenska universitetsutbildningar. Man hävdar att såväl psykiatrisk behandling som psykologisk utbildning bör anpassas till Socialstyrelsens rekommendationer avseende behandling samt den så ofta åberopade ”evidensen”. Författarna går särskilt hårt åt det faktum att det idag läses originaltexter av Freud vid ett antal svenska lärosäten. Detta är på inget sätt någon ny debatt, utan en som har pågått i Sverige lika länge som psykoanalysen har utövats och studerats i detta land. Men det är också en diskussion som förtjänar att upprepas.

Artikeln i fråga innehåller många enskilda påståenden som vart och ett är frestande att bemöta, men främst är det en sak i argumentationen som besvärar – det tydligt ställda kravet på likriktning av såväl svensk psykiatrisk vård som svenska utbildningar i psykologi och psykoterapi. Vi ställer oss frågande till huruvida det verkligen är önskvärt att enligt denna logik rusta vår framtida nationella vård med en eller ett fåtal teorier och behandlingsmetoder. Och det är också värt att fundera över om människan verkligen är sådan att hon låter sig infångas av de modeller som upprättats uteslutande utifrån ett naturvetenskapligt experimentellt perspektiv. Alla som arbetar med människors psykiska lidanden kan ha förståelse för önskan att hon ska vara så pass enkel att förstå och att hjälpa, men saken gäller just det – en önskan. Verkligheten är en annan, nämligen att människan är en ytterst komplex varelse som vetenskapen inte på långt när har lyckats begripa, och att psykiatrins personal dagligen kämpar med samtliga metoders och teoriers begränsningar. I amerikanska psykologförbundets riktlinjer för depressionsbehandling från 2019 beskrivs att 50% av de patienter som får evidensbaserad behandling inte blir hjälpta, och att 40% av de som förbättras återfaller i ny depression. Det här är inte en situation i vilken det är önskvärt att ropa efter förenklingar, utan en i vilken det råder ett uppenbart behov av en mångfald av infallsvinklar. Varken studenterna, universiteten eller vården har häri råd med någon tankens likriktning utifrån riktlinjer som skulle kunna se ut på ett helt annat sätt inom några få år.

Psykoanalysen är en omfattande teori om det mänskliga psyket som utvecklades mycket redan under Freuds egen livstid, och som har kommit att utvecklas än mer sedan dess. Inte bara de lovande psykodynamiska behandlingar som nämns i artikeln har sina rötter i det psykoanalytiska tänkandet, utan även en betydande del av den kognitiva psykologin och dess olika förgreningar. Alltså vore det att göra psykologin historielös att avfärda Freud och psykoanalysen som ”extrema och fantasifulla teorier” och på så vis avskräcka studenter från kontakt därmed.

I stället för likriktning vill vi förorda mångfald. Och vi vill lyfta fram den psykoanalytiska behandlingen som en möjlighet för den lidande människan att finna sin egen väg till berättelsen om sig själv, och på så vis göra sitt liv mer begripligt. Detta är ett arbete som kräver tid och engagemang och som människan haft och kommer att fortsätta att ha genom alla tider. Även om
kortare behandlingar av olika slag har sin plats i dagens samhälle så kommer behovet av djupare
och mer långsiktiga kontakter att bestå

Andreas Keller
Leg Psykolog och kandidatmedlem i Svenska psykoanalytiska föreningen

Björn Sahlberg
Psykoanalytiker (IPA), ordförande Svenska psykoanalytiska föreningen, leg psykolog, leg psykoterapeut

Peter Andersson
Socionom Leg psykoterapeut Kandidatmedlem i Svenska psykoanalytiska föreningen

Camilla von Below
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil.dr. i psykologi och lektor vid Stockholms universitet

Gunnar Berggren
Psykoanalytiker (IPA), leg. psykolog, leg psykoterapeut, adjunkt på psykologiska institutionen, Stockholms universitet, f.d. ordförande i Svenska psykoanalytiska föreningen

Charlotta Björklind
Psykoanalytiker (IPA), rektor för Svenska psykoanalytiska föreningens utbildningsinstitut, leg psykolog, leg psykoterapeut och adjungerad lärare på Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet

Johan Eriksson
Psykoanalytiker (IPA), leg psykoterapeut, fil dr i filosofi, aktuell med boken ”Psykoanalysens filosofi - en essä om psyke, vetenskap och klinisk praktik”.

Maria Fitger
Psykoanalytiker (IPA), ordförande i Dansk Psykoanalytisk Selskab, leg psykolog, leg psykoterapeut

AnnaLena Isaksson
Psykoanalytiker (IPA), leg. psykolog, leg. psykoterapeut 

Gunnar Karlsson
Docent i psykologi, professor i pedagogik, Stockholms universitet, leg. psykolog, leg psykoterapeut, psykoanalytiker 

Anna Krantz
Psykoanalytiker (IPA), leg psykolog, leg. psykoterapeut

Björn Salomonsson
Psykoanalytiker (IPA), docent i barnpsykiatri

Andrzej Werbart
Professor, psykoanalytiker (IPA), leg psykolog, leg psykoterapeut

Maria Yassa
Psykoanalytiker (IPA), vice ordförande i Svenska psykoanalytiska föreningen, leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Föregående
Föregående

Ny bok 2020: En essä om psyke, vetenskap & klinisk praktik. Tankekraft förlag

Nästa
Nästa

Tidskrift för psykoanalys och kultur, Divan 1-2 2020